Recension DT 

(Dalarnas Tidningar)

Folkmusik Betyg: 5/5 

Till rytmiska polskor i flygande dur och småländska visor så vackert vemodiga att man sitter trollbunden ska läggas några egenskrivna låtar av verklig klass. Materialet på den här skivan är vägt på guldvåg och mer konstfullt kunde det inte ha framförts.Det lönar sig att ge en produktion lång tid. Det har tagit fyra år att spela in Kraxasjön (en sjö utanför Markaryd) och det märks att Jeanett och Peter Rousu har haft ett rikt material att ösa ur. Inspelningarna är gjorda utan pålägg hemma i PerOlsgården i Vikarbyn. Mystiken skapar de med Jeanetts viola d´amore, byggd av Anders Norudde från Hedningarna, känsligt uppbackad av Peters akustiska gitarrer. På vissa ställen skapar han extra djup i musiken med bastoner frambringade med hjälp av en oktavpedal. Instrumentklangerna ger en förtätad ljudbild med barockkänsla, vilket också är ett medvetet grepp. Den småländska folkmusiken, lika mytomspunnen som Siljanbygdens, lär ha influerats av renässans- och barockmusik.

Efter femton års musicerande är Peter och Jeanett en oerhört samspelt duo och trots den enhetliga instrumenteringen blir den här skivan aldrig enformig att lyssna på. Utan att ge sig in på några alltför djärva experiment går de dessutom över genregränserna här och var.

Titelspåret presenterar de själva som folkimpressionism. Där slår Jeanett an ett tema på fiolen som sitter som gjutet och som Peter backar upp med en sinnrik kompfigur som ger associationer till folkrock. I bakgrunden sjunger fåglarna vid Kraxasjön.